Folkhögskolor i Sverige
Folkhögskolan är en skolform för vuxenutbildning som endast finns i Norden. Oftast har skolorna ett internat anslutet till skolan som lättar för elever från andra orter att delta i undervisningen. Idén till folkhögskolor kom ifrån de engelska internatskolorna där man erbjöd bönderna chansen till en högre utbildning. Från början låg folkhögskolorna på landet och var till för böndernas högre bildande men under början av 1900-talet började folkhögskolan förknippas med arbetarrörelsen. Med tiden grundades fler och fler folkhögskolor som var kopplade till olika folkrörelser, kyrkor och samfund. 2015 fanns det 151 olika folkhögskolor i Sverige varav 108 var bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer.
Ett brett utbud av utbildningar
Det finns ett stort utbud av olika kurser på folkhögskolorna, allt från allmänna kurser för dem som behöver komplettera gymnasiekompetensen eller läsa in hela gymnasieskolan. Även eftergymnasiala kurser finns och många av dem står nära arbetslivet och andra är estetiskt inriktade. Eskilstuna startar en ny utbildning på sin folkhögskola som syftar till att utbilda nya lärarassistenter. Dessa ska sen vara behjälpliga i klassrummet och underlätta för läraren. Detta är en utbildning som börjar dyka upp mer och mer på folkhögskolor runt om i landet och visar på att trots att det låter som att folkhögskola är en föråldrad utbildningsform är den i högsta grad aktuell och anpassar sig till hur det ser ut i samhället idag.
Folkhögskolan – En annorlunda skolform
Åldersspannet och förkunskaperna på de som studerar på folkhögskolor är väldigt brett, en del läser eftergymnasiala kurser medan andra läser gymnasieämnen. Därför är samtalen viktiga inom folkhögskolan och dialogen i klassrummet ställs i centrum. Läser man upp gymnasiet på en allmän linje får man inte betyg i varje ämne som i gymnasiet utan man får ett samlat studieomdöme av alla lärare som bedömer ens studieförmåga. Man räknar då in bland annat social förmåga, kunskaper och utveckling av sina färdigheter. Man använder sig av en skala mellan 1 och 4 där 1 står för Mindre god studieförmåga och 4 står för Utmärkt studieförmåga. Detta kan man sen använda för att söka vidare till högskola eller universitet.